Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
3 treff
Bokmålsordboka
3
oppslagsord
kollaborere
verb
Vis bøyning
Opphav
gjennom
fransk
collaborer
eller
tysk
kollaborieren
,
fra
middelalderlatin
collaborare
,
av
latin
col-
og
laborare
‘arbeide’
;
jamfør
kol-
Betydning og bruk
samarbeide (med fienden)
Artikkelside
kolje
substantiv
hankjønn eller hunkjønn
Vis bøyning
Opphav
av
norrønt
kol
‘kull’, etter svart flekk på sidene
Betydning og bruk
hyse
Artikkelside
kull
2
II
,
køl
substantiv
intetkjønn
Vis bøyning
Opphav
norrønt
kol
Betydning og bruk
svart, brennbart stoff med høyt innhold av
karbon
(
2
II)
, enten utvunnet av berget eller produsert ved å
tørrdestillere
tre
Eksempel
bryte
kull
;
fyre med
kull
;
svart som
kull
som etterledd i ord som
grillkull
steinkull
trekull
kullstift
Eksempel
tegne med kull
Artikkelside