Avansert søk

14 treff

Bokmålsordboka 5 oppslagsord

ister 1

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Opphav

norrønt ilstri

Betydning og bruk

busk i vierslekta; jamfør istervier

ister 2

substantiv intetkjønn

Opphav

norrønt ístr, ístra

Betydning og bruk

fettlag rundt innvollene på dyr

istersild

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Betydning og bruk

ikke kjønnsmoden sild med mye ister i innvollene;

medister

substantiv hankjønn

Opphav

av lavtysk metworst, av met ‘(svine)kjøtt’ og worst ‘pølse’, påvirket av ister

Betydning og bruk

deig av opphakket svinekjøtt tilsatt ister eller annet fett

fetsild, feitsild

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Betydning og bruk

3–4 år gammel sild som ikke er kjønnsmoden, med mye ister (2

Nynorskordboka 9 oppslagsord

ister 1

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt ilstri

Tyding og bruk

busk i vierslekta; jamfør istervier

ister 2

substantiv inkjekjønn

istre

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt ístr, ístra

Tyding og bruk

feitt kring innvolane på dyr, særleg hos gris og sild

isterbloke, istrebloke

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

isterkjerr

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

isterboke, istreboke

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

netje 1

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt netja; samanheng med nett (1

Tyding og bruk

feitthinne kring innvolane på slaktedyr, særleg sau og gris;
jamfør talg

medister

substantiv hankjønn

Opphav

av lågtysk metworst, av met ‘(svine)kjøt’ og worst ‘pølse’, påverka av ister

Tyding og bruk

deig av opphakka svinekjøt tilsett ister eller anna feitt

feitsild

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

3–4 år gammal, ikkje kjønnsmogen sild med mykje ister (2

boke

substantiv hokjønn

Opphav

samanheng med bak (1

Tyding og bruk

feittlag mellom kjøtet og skinnet på dyr;