Avansert søk

15 treff

Bokmålsordboka 1 oppslagsord

gressmark, grasmark

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Betydning og bruk

område som er dekket med gress (1);

Nynorskordboka 14 oppslagsord

grasmark

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

område som er dekt med gras (1);

slætte

substantiv inkjekjønn eller hokjønn

Opphav

av slått (1

Tyding og bruk

  1. slått (1, 1) (som kan gjerast unna på ei viss tid);
    slåtte
  2. grasmark, engstykke der dei slår gras;
    slåtte

natureng

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

udyrka grasmark som blir slått (av og til);
motsett kultureng

kunsteng

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

tilsådd grasmark som blir hausta med slått

grasbakke

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

grasvaksen grunn;
grasmark

grasmatte

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

tilarbeidd, kortklipt grasmark, særleg på idrettsbane
Døme
  • grasmatta på Ullevaal

voll 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt vǫllr ‘grasslette’

Tyding og bruk

  1. jordstykke med jamn og fast grassvor;
    engslette, slåttemark
    Døme
    • det anga av høyet på vollen;
    • pløye vollpløye eng til åker
  2. grasmark som ikkje har vore åker (på lang tid)
  3. grasvaksen mark kring hus
    Døme
    • leikarvoll;
    • setervoll

tynske 1

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

noko som er tynt;
tynn hinne, tynt lag;
tynn og grisen grasmark

snaubeiting

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

det å beite grasmark svært hardt

slor

substantiv hokjønn

Opphav

kanskje samanheng med sludd

Tyding og bruk

våtlendt og feit grasmark ved ei tjørn