sviske
substantiv hokjønn
Opphav
frå lågtysk; opphavleg latin damascena (pruna) ‘(plomme) frå Damaskus’Tyding og bruk
- tørka plomme av arta Prunus domestica
Døme
- steinfrie svisker;
- borte som ei sviske – brått heilt borte
- noko (altfor) inderleg, veltilpassa, vellydande og liknande
Døme
- spele svisker frå populærmusikken