Artikkelside

Nynorskordboka

buplikt

substantiv hokjønn
Bøyningstabell for dette substantivet
eintalfleirtal
ubunden formbunden formubunden formbunden form
ei bupliktbupliktabuplikterbupliktene

Opphav

av bu (3

Tyding og bruk

plikt til å bu på ein viss stad, til dømes på ein gard som ein eig
Døme
  • eigaren er pålagt bu- og driveplikt