Nynorskordboka
våpendragar
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein våpendragar | våpendragaren | våpendragarar | våpendragarane |
Opphav
etter tyskTyding og bruk
- heilhuga hjelpesmann i ordskifte og liknande
- i eldre tid: væpnar