Nynorskordboka
sveindom
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein sveindom | sveindomen | sveindomar | sveindomane |
| sveindommen | sveindommar | sveindommane | |
Opphav
norrønt sveindómrTyding og bruk
det å vere ugift mann eller svein (3);
jamfør møydom (1)