Artikkelside

Nynorskordboka

stinte 3

stinta

verb
Bøyningstabell for dette verbet
infinitivpresenspreteritumpresens perfektumimperativ
å stintaå stintestintarstintahar stintastint!stinta!stinte!
Bøyningstabell for dette verbet (partisippformer)
perfektum partisipppresens partisipp
hankjønn /
hokjønn
inkjekjønnbunden formfleirtal
stinta + substantivstinta + substantivden/det stinta + substantivstinta + substantivstintande

Opphav

av stinn

Tyding og bruk

  1. ta i av all si makt;
    gjere alt ein kan
    Døme
    • stinte og bere
  2. falle brysamt, gå tungt
  3. halde hardt;
    vere knapp;
    Døme
    • det skal stinte