Nynorskordboka
stasjonere
stasjonera
verb
| infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
|---|---|---|---|---|
| å stasjoneraå stasjonere | stasjonerer | stasjonerte | har stasjonert | stasjoner! |
| perfektum partisipp | presens partisipp | |||
|---|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
| stasjonert + substantiv | stasjonert + substantiv | den/det stasjonerte + substantiv | stasjonerte + substantiv | stasjonerande |
Opphav
av stasjonTyding og bruk
Døme
- stasjonere troppar på strategiske stader;
- stasjonere vaktpostar rundt leiren;
- atomvåpen skal ikkje stasjonerast i Noreg i fredstid