Nynorskordboka
stapel
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein stapel | stapelen | staplar | staplane |
Opphav
frå lågtysk; same opphav som stabel og stopulTyding og bruk
- lagvis ordna haug eller bunke;
Døme
- ein stapel bøker
- større handelsplass der ein lagrar stapelvarer;