Nynorskordboka
matador
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein matador | matadoren | matadorar | matadorane |
Opphav
gjennom spansk matar ‘slakte, drepe’; frå latin mactareTyding og bruk
- tyrefektar som skal drepe oksen
- rik og mektig person
- høg trumf (1) i visse kortspel