Nynorskordboka
baglar
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein baglar | baglaren | baglarar | baglarane |
Opphav
norrønt baglar, fleirtal av norrønt bagall; frå latin baculus ‘bispestav’Tyding og bruk
tilhengjar av kyrkjepartiet i dei norske borgarkrigane omkring år 1200;
til skilnad frå birkebeinar
Døme
- bisp Nikolas og baglarane kjempa mot kong Sverre