Artikkelside

Nynorskordboka

kjøm

adjektiv
Bøyningstabell for dette adjektivet
eintalfleirtal
hankjønn /
hokjønn
inkjekjønnbunden form
kjømkjømtkjømekjøme
Bøyningstabell for dette adjektivet (gradbøyning)
gradbøying
komparativsuperlativ
ubunden form
superlativ
bunden form
kjømarekjømastkjømaste

Opphav

jamfør norrønt -kǿmr i samansetningar; av kome (2

Tyding og bruk

  1. lett tilgjengeleg
  2. som kjem (seg), mognar, veks