Artikkelside

Nynorskordboka

kaure 2

kaura

verb
Bøyningstabell for dette verbet
infinitivpresenspreteritumpresens perfektumimperativ
å kauraå kaurekaurarkaurahar kaurakaur!kaura!kaure!
Bøyningstabell for dette verbet (partisippformer)
perfektum partisipppresens partisipp
hankjønn /
hokjønn
inkjekjønnbunden formfleirtal
kaura + substantivkaura + substantivden/det kaura + substantivkaura + substantivkaurande

Opphav

av kaure (1

Tyding og bruk

  1. skjere spon, spikke fliser til kveike
    Døme
    • kaure av veden
  2. Døme
    • mosen kaurar seg;
    • det kaurar på vassyta