Nynorskordboka
kaudervelsk 1
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein kaudervelsk | kaudervelsken | kaudervelskar | kaudervelskane |
Opphav
frå tysk ‘kramkarspråk’; jamfør kaudervelsk (2Tyding og bruk
blandingsspråk, uskjønleg språk;
Døme
- snakke kaudervelsk