Artikkelside

Nynorskordboka

invitasjon

substantiv hankjønn
Bøyningstabell for dette substantivet
eintalfleirtal
ubunden formbunden formubunden formbunden form
ein invitasjoninvitasjoneninvitasjonarinvitasjonane

Opphav

frå latin , av invitare; jamfør invitere

Tyding og bruk

  1. Døme
    • han sa ja til invitasjonen
  2. kort eller liknande med invitasjon (1)
    Døme
    • invitasjonen kom i postkassa