Nynorskordboka
ilmenitt
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein ilmenitt | ilmenitten | ilmenittar | ilmenittane |
Opphav
etter namnet på Ilmenfjella i Russland; jamfør -itt (1Tyding og bruk
svart, metallisk mineral