Artikkelside

Nynorskordboka

fulltreffar

substantiv hankjønn

fulltreff

substantiv hankjønn eller inkjekjønn
Bøyningstabell for dette substantivet
kjønneintalfleirtal
ubunden formbunden formubunden formbunden form
hankjønnein fulltrefffulltreffenfulltreffarfulltreffane
ein full­treffarfull­treffarenfull­treffararfull­treffarane
inkjekjønneit fulltrefffulltreffetfulltrefffulltreffa

Opphav

frå tysk

Tyding og bruk

  1. prosjektil, slag eller liknande som treffer godt
    Døme
    • få inn ein fulltreffar
  2. Døme
    • boka vart ein fulltreffar