Nynorskordboka
konsistorium
substantiv inkjekjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| eit konsistorium | konsistoriet | konsistorium | konsistoria |
Opphav
frå latin ‘samlingsstad’; jamfør konsistensTyding og bruk
- i den katolske kyrkja: råd som består av paven og kardinalane
- høgaste administrative styresmakt ved universitet i visse land