Nynorskordboka
konkurrent
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form | 
| ein konkurrent | konkurrenten | konkurrentar | konkurrentane | 
Opphav
gjennom fransk, frå latin; jamfør konkurrereTyding og bruk
- deltakar i ein konkurranse (1);Døme- han passerte konkurrentane i første sving
 
- nokon som ein konkurrerer med på ein marknad eller i ein bransjeDøme- vere konkurrentar på same marknaden