Nynorskordboka
avbryting
substantiv hokjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ei avbryting | avbrytinga | avbrytingar | avbrytingane |
Opphav
av avbryteTyding og bruk
Døme
- avbryting av eksperimentet
- det å avbryte (2)
Døme
- prate med nokon utan avbryting