Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
3 treff
Nynorskordboka
3
oppslagsord
dualis
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Uttale
duaˋlis
eller
duaˊlis
Opphav
av
latin
duo
‘to’
Tyding og bruk
i somme språk: grammatisk form som viser at det er tale om to
;
total
(
2
II
, 2)
Døme
norrønt har dualis
Artikkelside
total
2
II
substantiv
inkjekjønn
Vis bøying
Opphav
av
to
(
3
III)
Tyding og bruk
talteiknet 2
i
språkvitskap
:
dualis
Døme
norrønt har eintal, total og fleirtal
Artikkelside
dualisme
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
frå
nylatin
;
av
dualis
Tyding og bruk
samansetjing av to motstridande element
eller liknande
;
dualitet
;
todeling
Døme
dualismen mellom det lyse og det mørke
lære som hevdar at det er to motsette grunnprinsipp i tilværet
;
til skilnad frå
monisme
Artikkelside