Avansert søk

11 treff

Nynorskordboka 11 oppslagsord

banebrytande

adjektiv

Opphav

frå tysk

Tyding og bruk

som innleier utvikling, tek ei ny retning;
Døme
  • eit banebrytande arbeid

nybrotskvinne, nybrottskvinne

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

  1. kvinne som bryt udyrka jord
  2. kvinne som gjer eit nytt eller banebrytande arbeid;
    Døme
    • dei er nybrotskvinner i toppidretten

nybrotsverk, nybrottsverk

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

nytt eller banebrytande arbeid;

nybrotsarbeid, nybrottsarbeid

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

  1. arbeid med å bryte ny jord;
    jamfør nybrot (1)
  2. banebrytande eller nyskapande arbeid;
    Døme
    • boka er eit nybrotsarbeid i litteraturhistoria

banebrytar

substantiv hankjønn

Opphav

frå tysk

Tyding og bruk

person som gjer banebrytande arbeid;
Døme
  • ein banebrytar for opplysningstenking

føretropp, fortropp

substantiv hankjønn

Opphav

av for- (1

Tyding og bruk

  1. militær tropp (1) som blir send før hovudstyrken;
    til skilnad frå baktropp (1)
  2. i overført tyding: gruppe som går først eller leier noko;
    føregangsfolk, leiarflokk
    Døme
    • barna danna føretropp i prosesjonen;
    • kapitalismens føretropp
  3. gruppe av banebrytande aktørar

nyskapande

adjektiv

Tyding og bruk

som skaper noko nytt, ofte noko som har store (positive) følgjer;
Døme
  • ein nyskapande kunstnar

revolusjonær 2

adjektiv

Tyding og bruk

  1. som tek sikte på revolusjon (1);
    Døme
    • revolusjonære idear;
    • revolusjonære tankar
  2. som innleier ei ny retning;
    Døme
    • ei revolusjonær oppfinning

nyskapar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

som skaper noko nytt og ofte banebrytande
Døme
  • ho er ein nyskapar i lyrikken

nybrotsmann, nybrottsmann

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. person som bryt udyrka jord
  2. mann som gjer eit nytt eller banebrytande arbeid;