Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
Eitt treff
Nynorskordboka
2
oppslagsord
vagn
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
vagnhvalr, vagna, vǫgn
f
av
vega
‘drepe’
Tyding og bruk
spekkhoggar
,
staurkval
Artikkelside
vogn
substantiv
hokjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
vagn
m
;
samanheng
med
vege
(
2
II)
Tyding og bruk
køyretøy
, transportreiskap med overstell som må kvile på minst éin aksling med hjul på kvar side
Døme
barnevogn
;
handvogn
;
jernbanevogn
;
hest og vogn
;
faren ville ikkje låne bort vogna
–
bilen
;
ho kjende seg som femte hjul på vogna
–
til overs
vognlass
Døme
fire vogner sand
maskindel som går att og fram
Døme
vogna på ein skrivemaskin
Artikkelside