Avansert søk

7 treff

Bokmålsordboka 3 oppslagsord

insinuere

verb

Opphav

av latin insinuare ‘la trenge inn’, av in- og sinus ‘bryst’

Betydning og bruk

antyde eller beskylde på en fordekt måte
Eksempel
  • de insinuerte at jeg hadde fart med usannheter

insinuant 2

adjektiv

Opphav

av latin insinuans, av insinuare; se insinuere

Betydning og bruk

Eksempel
  • insinuante uttalelser

insinuasjon

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

det å insinuere;
antydet, fordekt beskyldning
Eksempel
  • komme med insinuasjoner

Nynorskordboka 4 oppslagsord

insinuere

insinuera

verb

Opphav

av latin insinuare ‘la trengje inn’, av in- og sinus ‘bryst, fald’

Tyding og bruk

kome med dulde skuldingar om
Døme
  • dei insinuerte at ho hadde fuska til eksamen

insinuasjon

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

det å insinuere;
duld skulding
Døme
  • kome med insinuasjonar

insinuant 2

adjektiv

Opphav

av latin insinuans, av insinuare; sjå insinuere

Tyding og bruk

Døme
  • insinuante utsegner

skumle

skumla

verb

Opphav

samanheng med skummel

Tyding og bruk

laste (2 noko(n) på ein løynleg og vondkyndt måte;
Døme
  • folk skumla om henne når ho var borte