Nynorskordboka
seigdra, seigdrage
seigdraga
verb
infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
---|---|---|---|---|
å seigdra | seigdrar | seigdrog | har seigdradd | seigdra! |
har seigdratt | ||||
seigdreg | har seigdrege | |||
å seigdragaå seigdrage | seigdrag! |
perfektum partisipp | presens partisipp | |||
---|---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
seigdradd + substantiv | seigdradd + substantiv | den/det seigdradde + substantiv | seigdradde + substantiv | seigdragande |
seigdratt + substantiv | seigdratt + substantiv | den/det seigdratte + substantiv | seigdratte + substantiv | |
seigdregen + substantiv | seigdrege + substantiv | den/det seigdregne + substantiv | seigdregne + substantiv | |
Tyding og bruk
dra (1) seigt og uthaldande;
dra med lågt omdreiingstal