Nynorskordboka
medløpar, medlaupar
substantiv hankjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
ein medlaupar | medlauparen | medlauparar | medlauparane |
ein medløpar | medløparen | medløparar | medløparane |
Opphav
frå tyskTyding og bruk
person som sluttar seg til ei (politisk) gruppe utan eiga overtyding