Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 2 oppslagsord

vanskapning

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

noko(n) med unaturleg, stygt skap eller stygg utsjånad;

monster, monstrum

substantiv inkjekjønn

Opphav

av latin monstrum, opphavleg ‘varsel, jartegn’, av monere ‘varsle’

Tyding og bruk

noko kjempestort
Døme
  • eit monster av ein sofa