Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 8 oppslagsord

romar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. person frå Roma
  2. i eldre tid: borgar i Romarriket

rom 2

substantiv hankjønn

Opphav

frå romanes ‘mann’

Tyding og bruk

  1. etnisk gruppe som ein meiner stammar frå det nordlege India
  2. person som høyrer til rom (2, 1)

rome 1

substantiv hankjønn

Opphav

av norrønt hrumr ‘veik, skrøpeleg’

Tyding og bruk

giftig myr- og lyngheiplante i liljefamilien;
Narthecium ossifragum

nasjonal minoritet

Tyding og bruk

folkegruppe med lang historisk tilknyting til eit land som staten har forplikta seg til å stø i arbeidet med å ta vare på tradisjon, religion, kultur og språk;
Sjå: minoritet
Døme
  • nasjonale minoritetar i Noreg er jødar, romanifolk/taterar, romar, kvener og skogfinnar

minoritet

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom tysk, frå mellomalderlatin minoritas; av latin minor ‘mindre’

Tyding og bruk

  1. Døme
    • vere i minoritet
  2. gruppe som utgjer eit mindretal av folket i eit land
    Døme
    • etniske minoritetar;
    • den kurdiske minoriteten i Tyrkia

Faste uttrykk

  • nasjonal minoritet
    folkegruppe med lang historisk tilknyting til eit land som staten har forplikta seg til å stø i arbeidet med å ta vare på tradisjon, religion, kultur og språk
    • nasjonale minoritetar i Noreg er jødar, romanifolk/taterar, romar, kvener og skogfinnar

latinar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. i antikken: person frå Latium;
  2. person som studerer eller har studert latin

romsk

adjektiv

Tyding og bruk

som høyrer til eller gjeld romar (2
Døme
  • romsk språk og kultur

barbar

substantiv hankjønn

Opphav

av gresk barbaros ‘ikkje-grekar’, opphavleg ‘person som taler uskjøneleg’

Tyding og bruk

  1. opphavleg: person som ikkje var grekar eller romar
  2. omsynslaus, ukunnig person
    Døme
    • bere seg åt som ein barbar