Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 5 oppslagsord

falk

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt falkr, falki; frå lågtysk

Tyding og bruk

rovfugl i falkefamilien;
i fleirtal: falkeslekt(a);
falkefamilie(n)
Døme
  • jaktfalk;
  • tårnfalk;
  • vandrefalk

falkeblikk

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

skarpt og vake blikk, som hos ein falk
Døme
  • ingen feil unngår falkeblikket hennar

raudfalk

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

falk som liknar på tårnfalk og finst i Europa og Asia;
Falco naumanni

vandrefalk

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

40–50 cm lang falk som er flyttfugl;
Falco peregrinus

tårnfalk

substantiv hankjønn

Opphav

namnet av at reira ofte er bygde i nisjar på høge hus

Tyding og bruk

falk(eart) med raudbrun, svartflekkete overside;
Falco tinnunculus