Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
Eitt treff
Nynorskordboka
4
oppslagsord
persona grata
substantiv
hankjønn
Opphav
frå
latin
‘kjær person’
Tyding og bruk
velsett, godt likt person
;
jamfør
persona non grata
Artikkelside
personifisere
personifisera
verb
Vis bøying
Opphav
gjennom
tysk
,
frå
fransk
av
;
latin
persona
‘person’ og
-ficere
‘gjere’
Tyding og bruk
la noko livlaust, upersonleg
eller
abstrakt få menneskelege drag
;
personleggjere
,
lekamleggjere
Døme
i åsatrua er naturkreftene personifiserte
;
den personifiserte vondskapen
–
vondskapen sjølv
Artikkelside
personale
substantiv
inkjekjønn
Vis bøying
Opphav
gjennom
tysk
;
frå
latin
adjektiv
personalis
, av
persona
Tyding og bruk
samnemning på alle som er tilsette på same arbeidsstaden, i eit firma, i ein institusjon
eller
;
jamfør
personell
Døme
sjukehuspersonale
;
kontorpersonale
Artikkelside
persona non grata
substantiv
hankjønn
Opphav
latin
‘ikkje kjær person’
Tyding og bruk
uynskt, uvelkomen person;
jamfør
persona grata
Artikkelside