Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 4 oppslagsord

kontrabass

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

største og djupaste strykeinstrument i eit orkester;

kontra-

prefiks

Tyding og bruk

  1. mot, motsett;
  2. i musikk: djupaste eller høgaste;
    i ord som kontrabass og kontraoktav

cello

substantiv hankjønn

Uttale

selˊlo; (t)sjelˊlo

Opphav

forkorting for italiensk violoncello, diminutiv av violone ‘kontrabass’; samanheng med fiolin

Tyding og bruk

firstrengja strykeinstrument som i format og toneomfang ligg mellom kontrabass og bratsj

bass

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom italiensk basso; frå mellomalderlatin bassus ‘djup’

Tyding og bruk

  1. djupaste mannsrøyst
    Døme
    • syngje bass
  2. songar med bass (1)
    Døme
    • han er bass i koret
  3. djupaste røyst i ein komposisjon
    Døme
    • setje bass til ein melodi
  4. del(ar) av eit musikkinstrument som får fram dei djupaste tonane
    Døme
    • eit piano med rik klang, særleg i bassen
  5. djupaste del av eit tonespektrum
    Døme
    • regulere bassen på radioen
  6. kortform av kontrabass, elbass
  7. i hornmusikk: tuba