Avansert søk

7 treff

Nynorskordboka 7 oppslagsord

knakk 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt knakkr

Tyding og bruk

knakk 2

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Tyding og bruk

knakke

knakka

verb

Opphav

samanheng med knake og kakke

Tyding og bruk

knekke 1

knekka

verb

Opphav

samanheng med kakke og knake

Tyding og bruk

  1. sprekke (med smell);
    rivne, brotne
    Døme
    • båten knakk i to;
    • knekke av
  2. slå bøyg på seg

Faste uttrykk

  • knekke saman
    bryte eller falle saman
    • dei knekk saman i uhemma latter;
    • han knakk saman attmed den døde sonen sin

paraply

substantiv hankjønn

Opphav

av fransk parapluie, samansett av para-, av italiensk parare ‘verne mot’, og fransk pluie ‘regn’

Tyding og bruk

  1. skjerm av stoff eller plast på spiler som ein kan slå opp og saman, og som vernar mot regn
    Døme
    • han tek alltid med paraply når han går ut;
    • paraplyen knakk i stormkastet
  2. individ eller gruppe som har felles interesser eller administrativ organisasjon;
    Døme
    • samle heile bransjen under ein paraply;
    • regionlaget fungerer som ein paraply for 16 underorganisasjonar
  3. trygging, vern
    Døme
    • flystyrken fungerer som paraply for sjøstridskreftene;
    • ordninga var ein beskyttande paraply

knekke saman

Tyding og bruk

bryte eller falle saman;
Sjå: knekke
Døme
  • dei knekk saman i uhemma latter;
  • han knakk saman attmed den døde sonen sin

fyrstikk, fyrstikke

substantiv hokjønn

Opphav

jamfør stikke (1

Tyding og bruk

stikke (1, 1) med tennsats som fatar ved gniding
Døme
  • rive av ei fyrstikk;
  • trea knakk som fyrstikker