Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 4 oppslagsord

diagonal 1

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom latin, frå gresk dia- og gonia ‘vinkel’; jamfør dia-

Tyding og bruk

rett linje som går frå eitt hjørne i ein mangekant til eit anna utan å falle saman med noka side

diagonal 2

adjektiv

Tyding og bruk

som går på skrå
Døme
  • ein diagonal strek
  • brukt som adverb
    • brikka kan flyttast horisontalt, vertikalt og diagonalt

tyll

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Opphav

frå fransk etter byen Tulle

Tyding og bruk

slags lett, gjennomsiktig tøy med dobbel, diagonal veft
Døme
  • gardiner av tyll

trigonal

adjektiv

Opphav

sjå diagonal (1

Tyding og bruk