Avansert søk

2 treff

Nynorskordboka 2 oppslagsord

justis

substantiv hankjønn

Opphav

av latin justitia ‘rettferd’; jamfør just

Tyding og bruk

  1. verksemda til domstolane;
    Døme
    • dødsstraff er ei barbarisk form for justis
  2. disiplin, orden
    Døme
    • halde streng justis

justitiarius

substantiv hankjønn

Uttale

justisiaˊrius eller  justitsiaˊrius

Opphav

frå mellomalderlatin; av latin justitia ‘rettferd’

Tyding og bruk

  1. leiar av Høgsterett
    Døme
    • vedtak frå justitiarius i Høgsterett
  2. fram til 2002: (tittel for) leiar av by- eller heradsrett