Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 18 oppslagsord

broiler

substantiv hankjønn

Opphav

av engelsk broil ‘steikje (på rist)'

Tyding og bruk

  1. stor slaktekylling som er alen opp for kjøtet
  2. i overført tyding: person som er driven hardt fram for å yte noko framifrå på eit visst felt
    Døme
    • ein politisk broiler;
    • mange turnarar er reine broilerane

oppalen

adjektiv

Opphav

jamfør ale (2

Tyding og bruk

som er alen eller fostra opp
Døme
  • bukken var oppalen på garden;
  • brørne var oppalne i ein god heim

kvarte

kvarta

verb

Opphav

av kvart (1 , opphavleg ‘måle ei kvart alen med utspente fingrar’

Tyding og bruk

Døme
  • kvarte ein sykkel

kamphund

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

hund som er alen fram for å slåst med andre dyr, særleg hundar

halvfjerde

determinativ kvantor

Tyding og bruk

tre og ein halv, 3 ½
Døme
  • halvfjerde alen

alnelang

adjektiv

Tyding og bruk

éi alen (1, 1) lang

alnehøg

adjektiv

Tyding og bruk

éi alen (1, 1) høg

alnedjup

adjektiv

Tyding og bruk

éi alen (1, 1) djup

stolpe 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt stolpi

Tyding og bruk

  1. (fastståande) stokk;
    påle, tjukk stong
    Døme
    • gjerdestolpe;
    • grindstolpe;
    • lyktestolpe;
    • telefonstolpe;
    • bruke berre impregnerte stolpar
    • målstong
      • skotet gjekk i stolpen og inn
    • loddrett stokk i bindingsverk
      • svalvegger av stavverk med dekorativt utforma stolpar på hjørna
  2. oppståande stykke, til dømes merke i ei uniformslue, søyle i eit diagram, loddrett strekfigur i stoff, hekle- eller strikkearbeid
    Døme
    • ei skjorte med stolpe i halsen
  3. (ledd som er ei) måleining i målband brukt på storfe
    Døme
    • ein stolpe er ¹⁄₃₂ av ei alen

stamfisk

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

fisk som blir fanga eller alen opp for å skaffe rogn og mjølke til å klekkje ut yngelen kunstig