Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 47 oppslagsord

samnorsktilhengar, samnorsktilhengjar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

person som stør arbeidet for samnorsk (1

sagbenk

substantiv hankjønn

Opphav

av sag (1

Tyding og bruk

benk som stør og fører tømmeret fram når det blir skore

ryggstø

substantiv inkjekjønn eller hokjønn

Opphav

av stø (2

Tyding og bruk

noko som stør ryggen når ein sit

regjeringsparti

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

politisk parti som er med i eller stør regjeringa

regjeringsfleirtal

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

i parlamentarisk forsamling: fleirtal som skipar og stør regjeringa

framstegsvenleg, framstegsvennleg

adjektiv

Tyding og bruk

som stør framsteg
Døme
  • framstegsvenleg politikk

cæsarisme

substantiv hankjønn

Uttale

sesarisˊme

Opphav

etter latin caesar, tittelen til Gaius Julius Cæsar, 100–44 f.Kr.

Tyding og bruk

einevaldsstyre som stør seg på militærmakt, men formelt held oppe eit folkestyre