Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 180 oppslagsord

nordlandsjekt

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

jekt som tidlegare førte tørrfisk og andre varer frå Nord-Noreg til Bergen

nordeuropear

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

person frå Nord-Europa

nordlandsk 1

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Opphav

av nordlandsk (2

Tyding og bruk

  1. samnemning for målføre i Nordland nord for Helgeland
    Døme
    • snakke nordlandsk

norda

adverb

Opphav

norrønt norðan; av nord (2

Tyding og bruk

  1. frå nord;
    Døme
    • vinden kjem norda
  2. brukt som preposisjon: frå ein stad nordanfor (1)
    Døme
    • dei kom norda øyane
  3. brukt som preposisjon: nordanfor (1)
    Døme
    • huset norda kyrkja

nordirsk

adjektiv

Tyding og bruk

som gjeld Nord-Irland og nordirar

nordaurdøl

substantiv hankjønn

Opphav

jamfør døl (2

Tyding og bruk

person frå Nord-Aurdal i Valdres

nordkyst

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

kyst som vender mot nord
Døme
  • på nordkysten av Svalbard

nordeuropeisk

adjektiv

Tyding og bruk

som gjeld Nord-Europa og nordeuropearar

nordanfrå, nordanifrå, nordfrå, nordafrå

preposisjon

Tyding og bruk

  1. frå nord
    Døme
    • elva kjem nordanfrå fjellet
  2. brukt som adverb: frå ein stad i nord;
    frå Nord-Noreg
    Døme
    • høyre nytt nordanfrå

langobard

substantiv hankjønn

Opphav

av mellomalderlatin langobardus, longobardus ‘langskjegga’, jamfør norrønt langbarðr ‘langskjegg’; jamfør lombard

Tyding og bruk

person av germansk stamme som busette seg i Nord-Italia i folkevandringstida