Avansert søk

7 treff

Bokmålsordboka 1 oppslagsord

maktesløyse, maktløyse

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Betydning og bruk

Nynorskordboka 6 oppslagsord

maktesløyse, maktløyse

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

det å vere makteslaus;
vanmakt

ørmekt

substantiv hokjønn

Opphav

av norrønt ør- 2 og mekt ‘makt, kraft’; jamfør ør- (2)

Tyding og bruk

våm

substantiv inkjekjønn

Opphav

norrønt váma f ‘kvalme’; samanheng med vemjast

Tyding og bruk

vanmakt

substantiv hokjønn

Opphav

etter lågtysk; jamfør norrønt vanmáttr

Tyding og bruk

umegd

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt úmegð; samanheng med umage

Tyding og bruk

  1. Døme
    • nasjonal umegd
  2. (brå) ri av sjukdom
  3. kollektivt: barn(eflokk) i ein huslyd
  4. kollektivt: ungdom, umagar; jamfør umage (2)

avmakt

substantiv hokjønn

Opphav

etter lågtysk amacht

Tyding og bruk

manglande makt;
Døme
  • kjenne avmakta sige innover seg

Faste uttrykk

  • falle i avmakt
    svime av