Avansert søk

14 treff

Bokmålsordboka 6 oppslagsord

anoreksi

substantiv hankjønn

Uttale

anoreksiˊ

Opphav

fra gresk

Betydning og bruk

psykisk lidelse med spisevegring som symptom

anorektiker

substantiv hankjønn

Uttale

anorekˊtiker

Betydning og bruk

person som har anoreksi

spiseforstyrrelse

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

tilstand som kjennetegnes av et unormalt forhold til mat og vekt og som går ut over livskvaliteten
Eksempel
  • spiseforstyrrelser som anoreksi og bulimi

spisevegring

substantiv hunkjønn eller hankjønn

Betydning og bruk

eldre betegnelse for anoreksi

anorektisk

adjektiv

Uttale

anorekˊtisk

Betydning og bruk

som gjelder anoreksi og anorektikere

anorexia nervosa

substantiv ubøyelig

Uttale

anoreksiˋa nervoˊsa

Opphav

fra nylatin

Betydning og bruk

Nynorskordboka 8 oppslagsord

anoreksi

substantiv hankjønn

Uttale

anoreksiˊ

Opphav

frå gresk

Tyding og bruk

psykisk liding med vegring mot å ete som eit symptom

anorektikar

substantiv hankjønn

Uttale

anorekˊtikar

Tyding og bruk

person som har anoreksi

spisevegring

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

eldre nemning for anoreksi;
jamfør etevegring

spiseforstyrring

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

tilstand som er prega av eit unormalt forhold til mat og vekt og som går ut over livskvaliteten;
Døme
  • spiseforstyrringar som anoreksi og bulimi

etevegring

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

eldre nemning for anoreksi;
jamfør spisevegring

eteforstyrring

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

tilstand som er prega av eit unormalt forhold til mat og vekt og som går ut over livskvaliteten;
Døme
  • eteforstyrringar som anoreksi og bulimi

anorexia nervosa

substantiv hankjønn

Uttale

anoreksiˋa nervoˊsa

Opphav

frå nylatin

Tyding og bruk

anorektisk

adjektiv

Uttale

anorekˊtisk

Tyding og bruk

som gjeld anoreksi og anorektikarar