Avansert søk

4 treff

Bokmålsordboka 2 oppslagsord

monoton

adjektiv

Opphav

gjennom fransk; fra gresk av tonos ‘tone’

Betydning og bruk

  1. om lyd eller stemme: med samme tone(høyde) hele tiden;
    enstonig
    Eksempel
    • en monoton stemme
  2. som mangler variasjon;
    ensformig, kjedelig
    Eksempel
    • leve et monotont liv

monotoni

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

monotont preg;
mangel på avveksling

Nynorskordboka 2 oppslagsord

monotoni

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

monotont preg;
mangel på avveksling

monoton

adjektiv

Opphav

gjennom fransk; frå gresk , av tonos ‘tone’

Tyding og bruk

  1. om lyd eller røyst: med same tone(høgd) heile tida;
    einstonig
    Døme
    • ei monoton røyst
  2. som vantar variasjon;
    einsformig, skiftelaus, keisam
    Døme
    • leve eit monotont liv