Nynorskordboka
årgang
noun masculine
| singular | plural | ||
|---|---|---|---|
| indefinite form | definite form | indefinite form | definite form |
| ein årgang | årgangen | årgangar | årgangane |
Etymology
truleg etter tysk; jamfør norrønt árgangr ‘år, åring’Senses and Example Sentences
- det ei viss vare som er laga i løpet av eit år
Example
- vin av årgangen 1960;
- han kjøpte ein bil av nyaste årgang
- del av ein publikasjon (avis, tidsskrift eller liknande) som kjem ut eitt og same året
Example
- han hadde siste årgangen av tidsskriftet komplett
Example
- ein lærar av noko yngre årgang