Nynorskordboka
whitecoat
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein whitecoat | whitecoaten | whitecoatar | whitecoatane |
Uttale
vaiˊtkåotOpphav
frå engelsk, av white ‘kvit’ og coat ‘kåpe’Tyding og bruk
(kvitt pelsverk av) nyfødd unge av grønlandssel eller ringsel