Artikkelside

Nynorskordboka

allmakt

substantiv hokjønn
Bøyningstabell for dette substantivet
eintalfleirtal
ubunden formbunden formubunden formbunden form
ei allmaktallmaktaallmakterallmaktene

Opphav

frå tysk; jamfør norrønt almáttr

Tyding og bruk

makt over alt og alle;
evne til å gjere alt
Døme
  • tru på Guds allmakt