Nynorskordboka
valthorn
substantiv inkjekjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| eit valthorn | valthornet | valthorn | valthorna |
Opphav
frå tysk ‘skoghorn’Tyding og bruk
messingblåseinstrument med eit langt røyr kveila rundt i sirkel som munnar ut i ein stor, traktforma tut