Nynorskordboka
utblømd, utblømt
adjektiv
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
utblømd | utblømt | utblømde | utblømde |
utblømt | utblømte | utblømte |
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
utblømd | utblømt | utblømde | utblømde |
utblømt | utblømte | utblømte |