Nynorskordboka
urnordisk 1
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein urnordisk | urnordisken | urnordiskar | urnordiskane |
Tyding og bruk
sams nordisk språkform (cirka 200–700 e.Kr.) som dei noverande nordiske språka har utvikla seg frå
Døme
- ordet finst i urnordisk