Nynorskordboka
tjuagut
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein tjuagut | tjuaguten | tjuagutar | tjuagutane |
Opphav
kanskje same opphav som tjuvTyding og bruk
ung skøyarfant frå Bergen
Døme
- ein av tjuagutane i bogekorpset