Nynorskordboka
botnleggje, botnlegge
botnleggja, botnlegga
verb
infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
---|---|---|---|---|
å botnleggaå botnlegge | botnlegg | botnla | har botnlagt | botnlegg! |
å botnleggjaå botnleggje |
perfektum partisipp | presens partisipp | |||
---|---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
botnlagd + substantiv | botnlagt + substantiv | den/det botnlagde + substantiv | botnlagde + substantiv | botnleggande |
botnleggjande |
Tyding og bruk
om grums og liknande i væsker: leggje seg, sige ned på botnen