Nynorskordboka
tendring 1
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein tendring | tendringen | tendringar | tendringane |
Opphav
norrønt tein-æringr ‘båt med ti årer’Tyding og bruk
eldre type stor (vestnorsk) båt med kahytt eller halvdekk